En företagerskas tankar

Företagerskan tar gärna genvägar! 09 Maj, 2008

Framgång = hårt arbete
Hårt arbete = många timmar
Många timmar = prestige
Prestige = Ferarri

En av Sveriges mest kända entreprenörer missionerade för ett hundratal människor om drivkraft och nyckel till framgång. Hans enkla recept löd: Hårt arbete - det finns inga genvägar! Hårt arbete innebar i hans och i förvånansvärt många människors värld många timmar. En av hans strategier på en tidigare arbetsplats var att alltid stanna två timmar längre än sina medarbetare även om det bara innebar två timmars surfande på Aftonbladet mitt i natten. Ju fler timmar du plöjer ner i din arbetsplats lokaler desto bättre blir din lön/vinst/betyg heter det. “Hårt arbete” har blivit en politiskt korrekt klyscha och det hör inte till ovanligheterna att människor skryter om hur ofantligt många timmar man vårdar i sin övertidsbank och samtidigt sänder ut ett outtalat budskap : “Titta på mig jag ägnar mig åt total självuppoffring för mitt jobb/företag och därför är jag lyckad”. Är det inte märkligt? Själv tycker jag det är pinsamt och tänker “Ursäkta, vad är det för coolt med att inte klara av sitt arbete på en normal arbetsvecka???) Vad har antalet arbetstimmar med framgång att göra? Innebär volymen av timmar att effekten av dina prestationer blir högre? Som företagare och arbetsgivare har jag noll förstående för ett sådant resonemang. Mitt mål är att mina medarbetare skall producera så mycket resultat som möjligt på så kort tid som möjligt. Jag vill också att de skall vara pigga, aktiva, glada, ha en välmående familj helst hobbies och ett socialt nätverk som kan ge dem ytterligare energi att slösa på jobbet. Devisen “hårt arbete” med allt vad det innebär i antal timmar per vecka skulle omöjliggöra det. Man kan därför dra slutsatsen av denna ohälsosamma kultur att en framgångsrik människa måste offra tid med sina barn, familj och vänner och i alla lägen prioritera sin proffession först. Hur skall vi i en sådan kultur få fler kvinnor att starta företag? Hur ska vi i en sådan kultur få fler män att stanna hemma med sina barn?

För några år sedan hade vi en liknande kultur i vår organisation och som ett mail i inboxen drabbades vi regelbundet av såväl sjukdomar som konflikter och hög personalomsättning. Nu har vi tänkt om. Korta arbetsveckor, träningstid på arbetstid, flextid för dagishämtning, personalmöten på café varje måndag, personaldagar en gång i  månaden och högt i tak för nya idéer har skapat en helt annan kultur. Vi har kul på jobbet - och på fritiden. Resultaten har ökat med flera hundra procent trots att vi jobbar en tredjedel så mycket och dessutom inte ens 40 timmar i veckan. Aldrig helger. Då får man skäll.

Det kallar jag framgång. Så låt mig introducera en ny matris:

Framgång = få timmar
Få timmar = presige
Prestige = balans mellan jobb och privatliv
Balans mellan jobb och privatlliv = Lycklig företagerska

Företagerskans gjorde-lista v. 48 01 December, 2007

Fredag. Ännu en vecka är över och när jag läste igenom min att-göra lista innan jag gick från kontoret i eftermiddags, konstaterade jag nöjt om än en smula förvånat att punkterna faktiskt har minskat sedan förra veckan.

 Ett utdrag:

1. Förbered den ångestladdade inspirationsföreläsningen du ska hålla på Åland näst-nästa vecka. Finally. Jag förtjänar ett glas champagne. Då blir jag kanske ännu mer inspirerande.

2. Ta kontroll över dina Rotaryprojekt i Nigeria, Tanzania och Tunisien. Jag förtjänar ett glas champagne. Minst. Det är svårt att driva projekt via e-mail som våra samarbetspartners har svårt att läsa regelbundet. De måste ta en livsfarlig buss i flera timmar genom bushen till ett internetcafé. Av förståerliga skäl sker det inte så ofta.

3. Kom i tid till dagis. Kom bara försent två gånger. Emilia skall absolut ta på sig sin blöja själv. Den ska sitta på huvudet. Två glas champagne.

4. Layouta och beställ 15 fotoböcker till alla föräldrar på dagis. Jag slapp i alla fall ta bilderna - det gjorde fröknarna. I jättedålig upplösning. Tre glas champagne

5. Coacha 5 blivande entreprenörskor .  5 glas champagne

6. Gå på 12 möten inkl. 2 styrelsemöten (12 latte senare̷

7. Köp lamineringsmaskin.. Suck. Funkade en gång. Resten fastnade i en vals som inte gick att komma åt så vidare man inte har tillgång till dynamit. Måste bytas i helgen. Får stryka den här punkten nästa vecka. Förhoppningsvis.

8. Scrappa 15 julkort och sätt upp adventsljusstakar och julstjärnor Åh - underbara jul! Mariah - julfascisten - riskerade hälsan och öppnade dörren till förrådet. 30 minuter senare kom jag ut med två adventsljusstakar, 2 stjärnor och en tomteluva till Emilia. Nu jäklar ska det bli julstämning. Fast varför spelar de bara rap på radio? Var är Carola??

9. Städa. No comments.

10. Tvätta. Fast egentligen tvättade min man, men punkten kan i alla fall strykas.

+ massor med andra saker som jag redan har glömt bort (guuud-mitt minne är verkligen som en guldfisks..) Nu sitter jag här natten mellan fredaga och lördag eftersom jag insåg att jag glömt (!) bort en viktig punkt på att-göra listan: “skriv ett blogginlägg”. Så nu gör jag det:

11. Skriv blogginlägg.

Företagerskan och bebis 20 November, 2007

Det krävdes sju graviditetstest för att slutligen övertyga mig om att mitt liv plötsligt förändrats radikalt och att jag genomgående måste förändra min agenda och mina att göra-listor. Det där lilla blå strecket innebar att nya visioner och mål var tvungen att genomföras och personalresurser omfördelas. För en kontrollmänniska som jag var det en omvälvande erfarenhet som satte världen i gungning och strategidokumenten i oordning.

Företagerskan hade plötsligt blivit med bebis.

Kan man ha en “egen” mamma? Är det möjligt att vara företagare och förälder samtidigt? Jag blev extremt överraskad och fundersam över att så många människor engagerade sig i mitt nya tillstånd och deras föreställningar om min framtid stämde inte riktigt överrens med mina egna planer. Dessutom förvandlades bilden av mig genast från Ambitiös Företagerska till Bullbakande hemmamamma och det var tydligt att många hade svårt att se hur man skulle kunna kombinera de två. Märkligt var också att människor i allmänhet plötsligt såg mig som ensamstående, trots att jag lever i en i högsta grad jämställd och lycklig relation med mitt barns pappa.

Jag hade ett lustigt samtal med en av mina kunder:

- Oj då, nu kommer du att vara borta i flera år då? (kund)
- Nää, jag hade tänkt att börja jobba igen när barnet är runt åtta månader (jag)
- He, he, he lilla damen. Jag vet nog hur det blir. Min fru sa samma sak, men så blev hon på smällen igen och, tja, hon trivdes bäst hemma med ungarna. Det brukar bli så. Nu har hon varit hemma och latat sig i fem år. (kund)
- Nej, jag har redan bestämt att jag ska komma tillbaka i augusti.(jag)
- Men…vem ska ta hand om bebisen då? (kund)
-….?????? Barnets pappa… (jag)

Jag kom tillbaka efter åtta månader och min man tog över hemma. Anledningen var inte att jag var oumbärlig på jobbet, att mina kollegor inte klarade sig utan mig eller att kunderna hade flytt sin kos i samma ögonblick de fäste blicken på mina asfula gravidjeans.
Jag kom tillbaka för att jag älskar mitt företag, för att jag längtade efter vuxenkontakt (och samtal som inte bara handlade om olika nyanser på bajs) och för att jag är övertygad om att jag är en bättre mamma och fru när jag får vara både mamma och företagerska. Samtidigt.

Jag har sett flera positiva saker med att vara företagerska och mamma:

1. jag kan fixa ett heltidsjobb på halvtid

2. det är oerhört kul att se minerna på folk när man bytar bajsblöja på ett konferensbord

3. Eftersom man styr sin egen tid finns det ingen som protesterar när man känner för att gå på baby-sim på eftermiddagen.

4. Helt plötsligt kommer man på helt nya affärsidéer som skulle revolutionera barnmarknaden. Och internet.

5. En dag på kontoret känns helt plötsligt som en SPA-vistelse och lyxen av att stänga dörren om sig på toa kan jämföras med en tupplur i en flyt-tank.

6. Eftersom man ständigt oroar sig för vad som skall hända när ens dotter ska börja på gymnasiet om sexton år, slutar det med att man stänger av alla funderingar på framtiden och fokuserar på nuet.

7. Alla nya kontakter med dagisföräldrar och mammagrupper är potentiella nya kunder eller leverantörer.

Man kan absolut vara mamma och företagerska. För mig är det en oslagbar kombination.

Följer du i andras fotspår eller går du din egen väg?

När jag var liten drömde jag om följande yrken:

1. Författare

2. Journalist

3. Konstnär

4. Proffsdansare

När jag blev större utbildade jag mig till:

Arkeolog

Jag blev: Företagerska.

Min verksamhet har varken med journalistik, konst, dans eller arkeologi att göra. Många kanske tycker att en sju-årig universitetsutbildning som inte omsätts i ett yrke är ett slöseri på både tid och resurser (närmare bestämt en halv miljon i studieskulder). Själv ser jag det som mentala jorden runt-resor i både tid och rum, och vem har någonsin ångrat en resa? Precis som miljöombyte och mötet med nya kulturer ger en annorlunda perspektiv har mina tillsynes kaotiska läroår (som förvisso fortfarande pågår fast i annan form) lett mig in på nya vägar som tidigare inte var utritade på min karta. En av de vägarna som jag av en nyfiken slump oväntat svängde in på ledde till att jag nu driver egen verksamhet tillsammans med min bror och några anställda. Tro mig - det är minst lika äventyrligt, lärorikt, spännande och skrämmande som att för första gången sätta sin fot i en ny världsdel.

Varje dag.

Resan är omtumlande. Ibland går vägen i nedförsbacke (då kan man passa på att hoppa på cykeln) och ibland förvandlas den till en otillgänglig stig knappt synbar genom taggiga buskar (fram med macheten), men oavsett företagets topografi leder du dig själv framåt mot nya äventyr.

Poängen med det här inlägget såväl som med hela bloggen är att vem som helst kan förverkliga idéer (egna eller andras) oavsett bakgrund, bransch, kön och tidigare erfarenhet.

Den här bloggen handlar om mitt, Företagerskans, entreprenöriella äventyr och hemliga tankar och idéer om det samma.